Att minnas.....(del 1)
Idag på jobbet, kom vi att prata om mor och farföräldrar och jag insåg väl inte när jag var liten, hur mycket de faktiskt kom att prägla mig.
Min mormor, född 20/2 1920 dog tidig vår 2003 (rätta mig om jag har fel mamma!!!)
Min morfar, född 13/4 1920 dog februari 1995
Jag älskade min mormor och morfar, och spenderade massor av tid med dem, som liten, lite större, mellanstor och sedermera vuxen. När jag var liten, var jag dagbarn hos dem, som lite större, sov jag gärna över på blädingevägen. Som mellanstor, dvs när jag gick på gymnasiet, bodde jag hos dem i tre terminer, under vardagarna och som vuxen träffade jag dem minst en dag i veckan. (Oftast mer än så)
Minnen då?
Jag har klara minnen från när jag och mormor rensade sill. Jag gillade bara att vrida av huvudet på sillarna...haha
Mormor var också den som lärde mig sticka, att jag tappade 10 maskor på varv, och bad henne plocka upp dem, tog hon med ro. När jag fött Jessica, brukade mormor städa vår lägenhet, och hämta vår tvätt. När vi fick tillbaka tväten, var till och med underkläderna strykta.....Gulliga omtänksamma mormor!!!!!
Nånstans däremellan, alltså när jag bodde där under gymnasietiden, hade jag stor mugg i "mitt" rum. Den brukade värpa pengar... Då och då fanns det en femma eller tia, under muggen. Mormor sa alltid "säg inget till morfar"
Fast min underbara morfar, visste ju alltid, men han bara var....liksom. När jag tänker på min morfar, tänker jag på en brunbränd man, med en bok och en stor mage. Helst ute i solen, som han älskade. Min morfar sa inte så mycket, men han "brummade" och "hummade" mycket....
Han var också en mycket duktig fotograf, och jag har hört att han tog hundratals bilder av sitt första barn-barn (dvs JAG).
När jag bodde hos dem, gick mitt tåg in till Växjö kl 07.17, så jag steg upp kl 06.00. Morfar satt alltid i köket, hade dukat fram till mig och vi åt frukost som jag ville ha det, dvs i tystnad...(vem orkar prata kl 6 på morgonen?) Det bästa med min morfar var, att man kunde vara tyst ihop med honom.
Jag har massor med fler minnen, men det skulle ta alltför lång tid.... Men för att sammanfatta lite...mormor lärde mig sticka, morfar fick mig intresserad av böcker och fotografering.
Jag saknar er båda två och älskar er för evigt! PUSS och KRAM till Mormor Anna och Morfar Ivar!
Del 2,om att minnas kommer handla om farmor o farfar.
Nu ska jag sussa!!!!
Puss/K
Min mormor, född 20/2 1920 dog tidig vår 2003 (rätta mig om jag har fel mamma!!!)
Min morfar, född 13/4 1920 dog februari 1995
Jag älskade min mormor och morfar, och spenderade massor av tid med dem, som liten, lite större, mellanstor och sedermera vuxen. När jag var liten, var jag dagbarn hos dem, som lite större, sov jag gärna över på blädingevägen. Som mellanstor, dvs när jag gick på gymnasiet, bodde jag hos dem i tre terminer, under vardagarna och som vuxen träffade jag dem minst en dag i veckan. (Oftast mer än så)
Minnen då?
Jag har klara minnen från när jag och mormor rensade sill. Jag gillade bara att vrida av huvudet på sillarna...haha
Mormor var också den som lärde mig sticka, att jag tappade 10 maskor på varv, och bad henne plocka upp dem, tog hon med ro. När jag fött Jessica, brukade mormor städa vår lägenhet, och hämta vår tvätt. När vi fick tillbaka tväten, var till och med underkläderna strykta.....Gulliga omtänksamma mormor!!!!!
Nånstans däremellan, alltså när jag bodde där under gymnasietiden, hade jag stor mugg i "mitt" rum. Den brukade värpa pengar... Då och då fanns det en femma eller tia, under muggen. Mormor sa alltid "säg inget till morfar"
Fast min underbara morfar, visste ju alltid, men han bara var....liksom. När jag tänker på min morfar, tänker jag på en brunbränd man, med en bok och en stor mage. Helst ute i solen, som han älskade. Min morfar sa inte så mycket, men han "brummade" och "hummade" mycket....
Han var också en mycket duktig fotograf, och jag har hört att han tog hundratals bilder av sitt första barn-barn (dvs JAG).
När jag bodde hos dem, gick mitt tåg in till Växjö kl 07.17, så jag steg upp kl 06.00. Morfar satt alltid i köket, hade dukat fram till mig och vi åt frukost som jag ville ha det, dvs i tystnad...(vem orkar prata kl 6 på morgonen?) Det bästa med min morfar var, att man kunde vara tyst ihop med honom.
Jag har massor med fler minnen, men det skulle ta alltför lång tid.... Men för att sammanfatta lite...mormor lärde mig sticka, morfar fick mig intresserad av böcker och fotografering.
Jag saknar er båda två och älskar er för evigt! PUSS och KRAM till Mormor Anna och Morfar Ivar!
Del 2,om att minnas kommer handla om farmor o farfar.
Nu ska jag sussa!!!!
Puss/K
Kommentarer
Postat av: Corina
Ja, ska bli spännande att se vad som händer i hennes utveckling den närmsta tiden nu :)
Vi är inte helt säkra ännu - men det lutar mest åt att vi kommer nu den 27:e!
kramar
Trackback
