K

Som alltid varje år, är det en stor klump i magen, vid den här tiden. Jag håller med mamma, årsdagar är jobbiga, men 9 september är VÄRST!!! Julaftnar, födelsedagar osv, då saknar jag Mackes närvaro, men på ett "fint" sätt. Vi kan prata om honom, skratta åt något han gjorde/sa, men hans frånvaro är inte det dominerande.

9:e September, kommer alltid vara en brutal påminnelse, om en hemsk olycka, som egentligen inte hade behövt hända.

Ja ja, jag vet "snoris", nu tycker du inte att syrran ska sitta här och bli sentimental, jag ska rycka upp mig snart.

På lördag ska vi i allafall på inflyttnings/hantverkarfest hos mamma och pappa. DET ser jag verkligen fram emot, ska bli HUR kul som helst!!! Jag ska dit lite tidigare på dagen och hjälpa mamsen. Skulle egentligen ha jobbat, men har ett antal plustimmar, så jag tog ledigt.

Ikväll var lilleman hemma en sväng...tack och lov, att han inte skaffat dator ännu, utan behöver komma hit ibland. Jag måste vänja mig långsamt ju!

Puss och Kram!!