Inte helt lätt.......
När jag gifte mig med Christer, tog jag ju hans efternamn, samtidigt som jag behöll mitt, som "mellanefternamn".
Jag har nog inte vant mig ännu....hehe, för varenda gång jag ska ringa någon (typ företag eller myndighet....) som inte känner mig stakar jag mig när jag presenterar mig. Det brukar sluta med att de säger " Vad var det du hette sa du?"
Det hade kunnat vara så enkelt, om jag hade valt att bara kalla mig Karin J Cadbrand, men jag är alldeles för stolt över vad efternamnet Jacobsson står för, så jag vill inte göra det.
Jacobsson, kommer hänga med så länge jag lever, jag antar att jag får öva lite mer, på mitt långa namn....*S*
Nu är jag långledig.....börjar jobba på Tisdag igen. Vi får väl se vad helgen bjuder på!
Ha det bäst!
Kramen/K
Jag har nog inte vant mig ännu....hehe, för varenda gång jag ska ringa någon (typ företag eller myndighet....) som inte känner mig stakar jag mig när jag presenterar mig. Det brukar sluta med att de säger " Vad var det du hette sa du?"
Det hade kunnat vara så enkelt, om jag hade valt att bara kalla mig Karin J Cadbrand, men jag är alldeles för stolt över vad efternamnet Jacobsson står för, så jag vill inte göra det.
Jacobsson, kommer hänga med så länge jag lever, jag antar att jag får öva lite mer, på mitt långa namn....*S*
Nu är jag långledig.....börjar jobba på Tisdag igen. Vi får väl se vad helgen bjuder på!
Ha det bäst!
Kramen/K
Kommentarer
Postat av: Anna
Det är bara att vänja sig! Säger man hela sitt namn hör aldrig folk vad man säger. Jag presenterar mig alltid bara som Anna och tar efternamn när det ev. behövs. =)
Trackback
