Vardagsbetraktelser

Idag har jag jobbat, hos tre olika personer, ombyte förnöjer! Hos sista personen, där avslutade vi med att sitta i Järnvägsparken 1½ timme, jag i solen...han i skuggan. Jag vet sedan innan att just den tiden på em, brukar det samlas en hel del personer 70+ där. Alltid lika kul att prata med äldre tycker jag.....de har så mycket visdom!



I alla fall, efter en stund kom det en äldre dam jag aldrig sett där innan. Jättefin, håret perfekt lagt och en stolt hållning. Rollatorn verkade mest för syns skull, för den puttade hon bara framför sig med händer som tydligen fått manikyr nyligen. 
(Det syntes att det var en dam med stil) 
 
Hur eller hur, hon satte sig jämte mig och började prata ,med de andra gamlingarna. Under samtalets gång kom det fram att damen var 95 år. (Jisses, det hade jag aldrig kunnat tro!)

Efter ett tag vänder hon sig till mig, småpratar lite om sin lägenhet och sedan frågar hon var jag bor. Jag svarar att jag bor i gamla Sparbankshuset, och tillägger: Vet Ni var det ligger?

(Jag kan ju nämna att jag har väldigt svårt att DUA gamla människor, och speciellt inte en sådan fin dam som den här.)

Hon skrattar åt mig och säger:

" Lilla vännen, jag önskar att ungdomar som du, kunde sluta Nia mig...det får mig att känna mig förfärligt gammal"

Ungdom vid 43½? Tja varför inte? *S*

Resten av samtalet sa jag Du till henne.....men lite knepigt kändes det!

Önskar att jag är som hon, när jag är 95



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0