K

En väldans mysig helg blev det.....I fredags kom lilla Tindra med föräldrar hit. Jisses vilken söt liten familj de är!!!  Jessica var också här på middag, både fredag och lördag. I fredags käkade vi tacos, och gosade med lillhjärtat.

I lördags var vi på Gymnasieskolan, och kollade när Jessica sjöng ihop med "Tage" Skolan hade öppet hus, och kick-off, för nya Rockprogrammet (eller vad det nu heter) De var så duktiga så!!! Fick gåshud flera gånger. Min mamma och pappa var också där, och mamma "la beslag" på Tindra mest hela tiden...hihi.

Sen lagade jag potatisgratäng och Fläskfilé med smak av gorgonzola och västerbottenost.

Som sagt var, en väldigt härlig helg!!!Idag kl 15 åkte de hem. Tack och lov kommer de hit den 11:e december igen...Tjohoooo!!!!
Visst ja, glömde nästan....jag och CC fick paket!! CC i efterskott, och jag i förskott. Jag fick en presentförpackning med duschtvål, tvål, och lotion med Magnolialukt (mumma) och CC fick en digital fotoram, som GIVETVIS är på plats, och laddad med MASSA bilder på Tindra.

Klickbara bilder....

 Sötisen i en av sängarna  Bonusmormors halsband, var en kul leksak!!
 BÄST på att krypa!! Kärlek.....
 Min mamma och Tindra CC hälsar på nya bebisen....

 Jessica och "Tage" i lördags.

...om inget oförutsett inträffar så kommer, kommer världens sötaste lilla familj hit. Jag pratar såklart om mitt lilla "bonus-barnbarn" Tindra och hennes goa föräldrar.


Nu har vi inte träffat dem sen september, och då kunde inte lilla fröken sitta själv, ordentligt. Nu när hon snart är 8 månader, båder sitter, kryper och reser hon sig själv. Alltså konstaterade vi ganska snabbt att sova i liggvagnen INTE funkar. Jag la ut en annons på First Class (kommunens intranät, kan man säga) om en spjälsäng, eller resesäng. Den stolte morfadern kunde ju inte bestämma sig, så han köpte en av varje...haha!



Så just nu står det TVÅ barnsängar i vårt gästrum. Lilla fröken får välja själv, vilken hon vill sova i!
Men tanken är väl att spjälsängen ska stå kvar här, och sen får Corina och André ta med sig resesängen hem, om de vill ha den. Tro mig, man vet aldrig när man kan behöva en!

Resesängen var för övrigt bara använd ett par gånger, och spjälsängens madrass är helt ny/oanvänd.

I övrigt sprang helgen iväg som vanligt, jag har jobbat idag, ska jobba i morgon bitti, sedan väntar en intressant (tror jag) föreläsning med Jonas Helgesson, en CP-skadad man, och föreläsningens rubrik heter att möta eller bemöta. Helt klart intressant!

Jag skrev om mormor och morfar häromdan, nu är det farmor och farfars tur.

Jag kommer inte riktigt ihåg vilket år de föddes, men jag vet att de var äldre än mormor och morfar. Anledningen att jag inte riktigt kommer ihåg, är att jag var bara 12 (har jag för mig) när de dog. I allafall, heter min farmor Linnea och min farfar Gustav.

Mina allra första minnen, då kan jag inte varit gammal......men jag vet att vi ibland var i Älmhult, där de bodde. Jag gillade inte vattnet i Älmhult, och trodde det berodde på farmors mediciner...

När mamma o pappa (och jag) 1972 flyttade till Agnaryd, var farmor och farfar där OFTA. Speciellt farfar, för han hjälpte till att renovera huset. Farfar älskade landet, och var i Agnaryd så ofta som han kunde. Min farfar, var lite lik min morfar. Lätt disträ, lyssnade inte alltid när man sa något, och en del hummande var det... En gång, när jag ville ut och plocka blåbär, skulle farfar följa med mig (jag var för liten för att gå själv), Farfar tröttnade helt plötsligt och det slutade med att han slet upp en massa buskar, fyllda med blåbär, som jag fick plocka av i garaget...haha!

Farfar var också den som fick mig intressera mig för, och skriva dikter. I efterhand har jag förstått att han var duktig. Han uppmuntrade mig att skriva mina egna dikter och när han läste mina första stapplande försök. var han som en farfar ska vara. Idel lovord......

Farmor då....det jag minns mest av henne var att hon kunde stiga upp klockan 5 på morgonen, för att vi skulle ha nybakat till frukost! Underbara människa!

Ett annat väldigt klart minne jag har från min farmor var när jag, knappt fyllda nio, opererades för blindtarmsinflammation. Samma dag/kväll, hade hon opererat bort ett bröst, eftersom hon hade fått cancer. På uppvaket, tyckte de att det var "lite märkligt" att det fanns två stycken Jacobsson, när de klurat ut att det var farmor och barnbarn, flyttade de våra sängar intill varandra...och så bytte vi lite frukost, sinsemellan, så vi fick det vi ville ha! (Jag fick farmors nyponsoppa, o trots att jag nästan var nio år, hade jag fått välling..bläää....men farmor gillade det så hon tog den)

Cancern var det som till slut tog farmors liv, men denna underbart starka (och stundtals barska) kvinna kämpade i flera år. När min farfar dog, ganska plötsligt, var det som ljuset slocknade och hon bara ville förenas med honom. Min farmor och farfar dog med fyra månaders mellanrum.

Från farmor har jag fått min styrka
Från farfar har jag fått mitt diktande

Farfar Gustav, farmor Linnea....det var länge sedan vi sågs, men jag kommer alltid älska och minnas er, med hela mitt hjärta!

Till mormor, morfar, farmor och farfar....jag är helt övertygad om att ni vakar över mig, och de mina..

Kramar

Idag på jobbet, kom vi att prata om mor och farföräldrar och jag insåg väl inte när jag var liten, hur mycket de faktiskt kom att prägla mig.

Min mormor, född 20/2 1920 dog tidig vår 2003 (rätta mig om jag har fel mamma!!!)
Min morfar, född 13/4 1920 dog februari 1995

Jag älskade min mormor och morfar, och spenderade massor av tid med dem, som liten,  lite större, mellanstor och sedermera vuxen. När jag var liten, var jag dagbarn hos dem, som lite större, sov jag gärna över på blädingevägen. Som mellanstor, dvs när jag gick på gymnasiet, bodde jag hos dem i tre terminer, under vardagarna och som vuxen träffade jag dem minst en dag i veckan. (Oftast mer än så)

Minnen då?
Jag har klara minnen från när jag och mormor rensade sill. Jag gillade bara att vrida av huvudet på sillarna...haha
Mormor var också den som lärde mig sticka, att jag tappade 10 maskor på varv, och bad henne plocka upp dem, tog hon med ro. När jag fött Jessica, brukade mormor städa vår lägenhet, och hämta vår tvätt. När vi fick tillbaka tväten, var till och med underkläderna strykta.....Gulliga omtänksamma mormor!!!!!

Nånstans däremellan, alltså när jag bodde där under gymnasietiden, hade jag stor mugg i "mitt" rum. Den brukade värpa pengar... Då och då fanns det en femma eller tia, under muggen. Mormor sa alltid "säg inget till morfar"

Fast min underbara morfar, visste ju alltid, men han bara var....liksom. När jag tänker på min morfar, tänker jag på en brunbränd man, med en bok och en stor mage. Helst ute i solen, som han älskade. Min morfar sa inte så mycket, men han "brummade" och "hummade" mycket....

Han var också en mycket duktig fotograf, och jag har hört att han tog hundratals bilder av sitt första barn-barn (dvs JAG).

När jag bodde hos dem, gick mitt tåg in till Växjö kl 07.17, så jag steg upp kl 06.00. Morfar satt alltid i köket, hade dukat fram till mig och vi åt frukost som jag ville ha det, dvs i tystnad...(vem orkar prata kl 6 på morgonen?) Det bästa med min morfar var, att man kunde vara tyst ihop med honom.

Jag har massor med fler minnen, men det skulle ta alltför lång tid.... Men för att sammanfatta lite...mormor lärde mig sticka, morfar fick mig intresserad av böcker och fotografering.

Jag saknar er båda två och älskar er för evigt! PUSS och KRAM till Mormor Anna och Morfar Ivar!

Del 2,om att minnas kommer handla om farmor o farfar.

Nu ska jag sussa!!!!

Puss/K

Jag tycker om att göra människor lyckliga! Beröm, är något som de flesta har svårt att ge. Visst, man kan berömma mat, kläder, ny frisyr osv.... men att berömma en arbetskamrat, eller en chef, då är vi sämre! Men jag tycker ju om att berömma de som förtjänar det!

I måndags hade vi skyddsombud, inom äldreomsorgen och handikappsomsorgen en utbildningseftermiddag ang Lex Sarah. De flesta av oss såg nog tyvärr fram emot en trist akademisk eftermiddag, men det var jättebra och intressant. Hon som höll i utbildningen är inte min chef, men ändå en person med chefsställning, på nåt sätt. Iaf, så mailade jag till henne och tackade för en bra eftermiddag, och talade om för henne hur bra hon hade genomfört den, på alla sätt.


Idag fick jag mail tillbaka, hon hade blivit SÅ glad! Hon kunde knappt uttrycka hur glad. Hon avslutade mailet med, tack igen "You made my day"

Hade jag tyckt det varit ok, men inte riktigt bra, hade jag inte sagt någonting. Hade jag tyckt det varit uruselt, hade jag på ett konstruktivt sätt, berättat vad jag ansåg var fel, och hur man kanske kunde förbättra det, men nu var det jättebra, och det fick hon veta!

Det krävs så lite, för att göra en människa lycklig. Jag, som sagt var, är bra på att berömma, jag vet vid ett par tillfällen, när jag påtalat för en arbetskamrat, att jag tycker att de gjort ett bra jobb, då blir de först förvånade, sen får man ett strålande leende.

Kritik är lätt att ge, beröm svårare...men tro mig, det ÄR inte svårt! Vi måste bara tänka till.

Beröm en arbetskamrat/chef som förtjänar det redan i morgon!!!!! !Resultatet gör en varm i hjärtat!

Toddiloo!

Idag har jag funderat lite på det här med religion.....Jag är inte troende, MEN jag tror på ett liv efter detta. (Ja, detta går att kombinera) Men som sagt var, jag tror inte på en Gud, och tycker att Bibeln i stort sett bara är en väldigt intressant saga. Och som alla sagor, helt osann.  Jag fattar liksom inte hur man kan tro att en Gud skapade jorden, när det finns så många teorier och bevis, som visar att det inte var så? Bibeln, är ju bara en efterkonstruerad litterär historia...

Japp, detta är min åsikt och den står jag för.

De som tror på en Gud, Allah, Jehova  eller vad man nu kallar det för, får väldigt gärna ha SIN tro. Det kan jag respektera (även om jag inte alltid förstår det). Vad jag däremot aldrig någonsin kan förstå är att en del av dessa religiösa människor försöker pracka på andra sin tro.

Men hallå? Jag går inte runt och knackar dörr och försöker få människor att ansluta sig till min "icke-tro"! Eller hur?

Tro vad ni vill, lev i er fantasivärld om att lamm och lejon ska leva i gemenskap....men låt mig tro vad jag vill!!

Pust...nu har jag skrivit av mig......

BTW, vissa personer som läser denna blogg, är inte önskvärda av mig..... ( spåra läsare är inte svårt, förstår ni....)

Over and out!!!!

Alla som känner mig, vet att jag inte gillar att shoppa...... Nu upptäckte jag tradera!!!! Senaste veckan har jag gjort en hel del fynd!! Vad sägs om två par helt nya jeans (ett par svarta o ett par blå) för sammanlagt, med frakt, 220 kronor? Dessutom satt de perfekt.....

Inväntar ett par tröjor med, från vunna auktioner...

I övrigt har veckan varit bra...., med jobb osv....

Snart helg igen!!

kram/K

Så heter en sång som kom på 60-talet.....

Men jag har pratat med MIN Laura ikväll.  Laura som jag har så mycket minnen ihop med...*S*

Jag och Laura jobbade ihop på Mc Donalds -91 till -94, vi var väldigt tighta, både på arbetet och privat. Nu var det iofs 10 år sedan vi pratade....
Hon hittade mig igen via facebook.

Märkligt, så många år, och det känns som igår!!!!

Det var en massa...kommer du ihåg när...?
minns du....?

Det var som sagt var sagoligt trevligt att prata med henne, nästan två timmar....

Laura, I Love You!!!

Att gå upp för tre trappor, med alldeles för mycket ved, är ingen smart idé...jag LOVAR! Då kan man tappa en vedpinne, snubbla på den och trilla in i ett par trappsteg, med en hand under sig.... *SUCK*

Så dagen idag, har spenderats på VC och Röntgen. Jag är blå lite överallt, men där jag verkligen skadade mig var höger hand. Nu var det tack och lov inte brutet, men en liten liten spricka, på översidan av handen, strax under knogarna på ring och lillfinger. Behövde inget gips, men är lindad, och ska (eller jag KAN inte ändå) inte använda den ordentligt förrän om 5-6 dagar...tidigast

Min hand har väldigt lustiga färger nu...*S* Plus svullen så det ser ut som om jag saknar knogar.

Väldigt svårt att skriva med vänster hand, så jag avslutar här!

Over and out/Klumpedunsen